jag går runt och funderar och är helt övertygad om att jag kommer somna in för gott när dom väl söver mig..ja vet att de är föga troligt, men jag kan inte hjälpa att tankarna vandrar iväg ditåt...
ja oroar mig så klart över att jag inte skall få se min älskade son växa upp..
nä nu får ja rycka upp mig...
självklart ska ja greja detta, ja ska få min efterlängtade operation, en operation som ska ge mig ett långt och lyckligt liv tillsammans med theo och tobbe....
imorgon är de vägning igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar